creepy värre!

Är nykommen från NYC nu!! Sitter i johannas rum och emi är inne i duschen. Äter Twisslers och Oreos. Mums.
Bilder och allt kommer sen, men först så känner jag att ett missförstånd måste redas ut.
Jag vill inte hem för att emi och johanna vill. Jag vill hem för tusen orsaker. Att de åker (när och om de gör det) är kanske bara en anledning av sååå många. Det är inte som man tror det är här. INGET ser ut som hemma. INGEN ser ut som hemma. Det finns ingen kultur, det finns inga trottoarer, det finns inga människor i min ålder i staden jag bor i. Städer är byggda efter hur lata människor är här. Så man kan sig fram med bilen så lätt som möjligt. Man kan inte gå i någon liten mysig stad och se människor. Det finns affärer längs vägarna, oftast med drive-through. Det finns outlets och mall, med mest bara klädesaffärer. Alltså, det är inte bara att "träffa" folk. Det finns ingen sådan mentalitet som hemma. Inga söta kullerstenar och gulliga små butiker. Samhällena och husen ser inte ut som hemma. ALLT är annorlunda, och självklart är det ett likadant sverige jag ville uppleva. Men jag har bott i Sverige i nitton år. Att bo här i ett år med allt detta som är så annorlunda från mitt "riktiga" liv känns just nu inte som något jag kommer göra. Jag åker hem när jag känner mig klar här. När jag har upplevt så mycket som möjligt. Men jag tänker inte stanna kvar här och må skit. Det kan jag göra hemma med mina vänner om jag nu ska må dåligt. Inte i en stad som är lika stor som Nälsta och det finns två andra aupairer i den staden. Och jag tänker inte umgås med människor som jag inte vill umgås med. VIll ni det? Bra, då har vi det avklarat.

Emilia berättade en sjuuuukt läskig historia (sann) om hur en av hennes kompis kompis hade åkt bil på en jätteöde väg mitt i natten. Och sen hade hon plötsligt sett en barnvagn som låg vält på sidan av vägen med barnkläder och leksaker utspridd. Hon fick panik och stannade, gick ut ur bilen för att kolla efter en bebis. Ingen bebis var där och hon gick tillbaka till bilen och åkte vidare. Sen efter ett tag så kommer en bil och kör jättenära henne med helljus och tutade och hon fick panik och körde vidare. Gasade på och körde. Bilen bakom fortsatte och sen tillslut åkte den på andra körbana bredvid henne och gör tecken för att veva ner rutan. Nej, det tänkte hon inte! Hon fortsatte och han blev helt galen och bara fortsatte helt galet att visa att hon ska ner med bilrutan. Tillslut gjorde hon det och han säger: "Du har en man i ditt baksäte".
Precis när hon vänder sig om så hoppar en man ut från baksätet.

ÄR INTE DET SÅ SJUKT JÄVLA STÖRT LÄSKIGT?!?!


Kommentarer
Postat av: Marie

Vad tråkigt att du känner så. Hoppas du hittar lite folk att umgås med så att du slipper åka hem :)

2008-11-02 @ 14:30:02
Postat av: linus

jag förstår, min kära vän. då vill jag inte att du ska stanna. trivs du inte så ska du göra som du känner. visserligen vill jag ju inte att du ska stanna en dag till, av egoistiska själ, men stannar du så är jag glad för din skull.. för det är det jag ska vara som vän, va? åh, jag saknar att höra ditt skratt när du tycker att jag är sjuk i huvudet..!

2008-11-02 @ 23:19:59
URL: http://hallonsylt.blogg.se/
Postat av: Anonym

fan vad alla ni vill åka hem!?



ofta historien är sann? varför skulle den andra bilen stanna henne bara för att att säga att det var en man i hennes baksäte? det kunde ju varit hennes m8 liksom? hoppade han ut i farten eller?

lite för mycket "en kompis kompis mammas vän berättade" över den historien...

Dom försöker bara skrämma dig sanna!!

2008-11-04 @ 00:30:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0