Att åka hem bakis på en buss med skrikande barn är INGET som jag rekomenderar. En gungande buss = Illamående.  Skrikande barn gör otroligt ont i huvudet. Jag funderade starkt på att ta skitungen och kasta ut den från bussen. Summan av kardemumman är att jag borde inte vara bakis under mitt aupair år...

Gårdagen blev sjukt bra trots fem långa timmar på jobbet. Först så förade vi på treat (som var fullsatt, vad hände där liksom?) och sen drog vi alla till solidaritet och när väl john dahlbäck började spela så var det grymt!! Sjukt roligt. Träffade en vääääldigt full ado som inte kom in, väääldigt full!

Fick även reda på att Linn, min käraste linn flyttar till malta samma dag som jag flyttar till usa. Stört?

Träffade donken som hängde med sin nya kärlek, och hade inte tid för mig. Den jäveln åker på söndag och vi ses inte på ett och ett halvt år och då ska hon gå och bli KÄR när jag vill vara och gosa med henne och krama på henne.  Får väl krama på mig själv istället. Kommer sakna dig såååå mycket donya! Det gör ont i mitt hjärta.

Måste ta mig själv i kragen nu, eller ta bakisheten i kragen. Var och fick tbc test på lundakliniken. på måndag ska doktorn fylla i alla papper.

Kimberly ringde och berättade värsta nyheten. Du vet att jag ALLTID finns här för dig, även fast jag åker om 38 dagar. I ur och skur.

Börjar bli lite emotionell nu så jag gör nog bäst i att sluta blogga för studen.

PUSS